MORGONPROMENAD

Jag kom upp i morse! Och jag var verkligen jättepeppad!
Det kändes hur bra som helst att gå till jobbet, det ska jag fasicken göra varje dag! Kanske inte dom dagarna jag jobbar kvällen, men det är ju i och för sig inte så stor skillnad mellan att gå kl sex på morgonen eller halv 10 på kvällen. Lika mörkt vare sig.
Är jag galen om jag säger att jag också någon dag vill springa till jobbet och duscha där sen?
Haha.
.
.
Praktiken gick bra. Har haft stenkoll på allting och fått bra feedback. Det känns helt okej. Men jag måste fortfarande jobba på att vara mer framåt och leda och instruera den övriga personalen. Det kommer säkert så småningom, förmodligen nästa vecka tror jag, för då har jag mer sammanhängande praktikdagar än var jag haft hit tills.
.
Nu ska jag ut och springa, inte för att jag varken har lust, ork eller tid. Utan bara för att jag vill få kicken av att jag ännu en gång har övervunnit mig själv. Att jag har kontrollen över mig själv. Att jag om ett halvår kommer kunna springa 21 km på ca två timmar. Det är därför jag gör det. Och så älskar jag känslan av att vara så trött att man har ont i hela kroppen, när benen skakar och man har blodsmak i munnen.
Och så vill jag visa att man kan springa en mil fast att man är överviktig. Jag är överviktig och jag kan springa en mil. Ibland på ren vilja men ofta för att jag lärt mig andas och hitta en bra medelpuls.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0