SISTA SEKUNDEN

Hur kommer det sig att man alltid tror att man har så nedrans mycket tid och sen kommer man på alldeles för sent att man inte har någon tid alls? Här sitter jag, klockan är halv 12 och jag har inte ens börjat med hälften av alla dom sakerna som jag måste göra.
Städa, packa, leta upp en sovsäck, raka benen, skriva ut biljett, fixa matsäck, platta håret och säkert lite till.
Varenda jävla gång är det så!
Nu ska jag göra allt i 190 så jag blir klar innan jag ska stiga upp igen. Jobba i morgon mellan 07,15-16,15 och sedan går tåget 16,52. Det kallas stress.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0