Jag har fått en muntlig utmaning
Seminariet måste jag säga var riktigt roligt och mycket lärorikt. Sådana övningar kan man aldrig få för många av känner jag. Vi parades ihop två och två med någon vi inte kände så väl och sedan skulle vi knåpa ihop och spela upp ett vårdande möte. Efter det fick vi konstruktiv kritik på vad vi kunde göra bättre och på vad vi hade gjort bra. Även läraren visade exempel på hur man kunde gjort i stället. Läraren tycker jag om också. Väldigt duktig och pedagogisk och får en att tänka efter själva. Var mycket bra också att han verkligen försökte lära sig alla våra namn, jag är förbluffad att ha fått en sådan lärare när kvaliteten på lärarna hittils inte har uppfyllt mina krav på en bra undervisare och lärare.
Sedan skulle vi välja ut ett ämne vi ska jobba med till nästa seminarium, där vi ska undervisa resten av klassen inom ett visst ämne. Så klart var jag, Elin och Jenny lite långsamma av oss och fick ta vad som blev över;
Undervisa vårdare om förhållningssätt och kunskaper om vad de behöver tänka på i vårdandet vid mötet med personer med olika sexuella läggningar.
Kommer bli sjukt kul att läsa om det och få fram fakta, men för en gångs skull ser jag inte fram emot, och är lite nervös över att stå framför klassen och snacka om det. Jag vet inte varför, och jag borde verkligen inte känna så. Men förhoppningsvis så släpper det lite efter hand som vi blir färdiga med upplägget på vår undervisning.
En utmaning att se fram emot.
Kommentarer
Trackback
