Idusen

.

Man kanske inte ska berätta saker själv längre? Bara hålla inne allt. Det har ju funkat bra förrut... Not.

Man vill vara delaktig, man vill veta när någon är ledsen eller sjukt glad. Jag vill att någon ska veta när jag är ledsen eller sjukt glad, om man delar sorg blir sorgen hälften så stor, om man delar glädje blir glädjen dubbelt så stor.

Men det är väl så, man kan inte lita på mig.

.

Pratat med Wicky idag iallafall (ovanligt?)

Jag ska agera uthyrningscentral. Och vi har planerat hennes inflyttningsfest som ska bestå av hon och jag. Bara vi två, på vårt sätt. Utan fördomar, utan att tänka på vad någon tycker om en, vad man säger eller ser ut.

.

Kommer ihåg en gång när jag precis hade börjat på First Base i Ronneby, det skulle vara firmafest på kvällen och jag och Valle får för oss att sticka dit.

Jag var iförd munkjacka, joggingbyxor och rosa långkallingar. Jag var festens stjärna. Det bjöds på gratis vin som jag blev full på, det bjöds på gratis mat och jag blev kär i Valle. Killen som gav mig det sexiga smeknamnet Abdullah.

Men gud vad jag tyckte om honom! Han slog till och med Leo där ett tag ;)